Vilket är det mest använda språket i världen?

Visste du att det finns runt 7140 språk i världen? Det är utan tvekan väldigt många språk och du har garanterat inte hört talas om många av dem. Anledningen till det stora antalet är att det finns väldigt många så kallade små språk som bara talas av ett fåtal människor. Andra språk talas av människor över nästan hela världen. 

Engelska – världens mest använda språk

Det leder oss vidare till frågan om vilket som är det mest använda språket i världen, och svaret är engelska. Ett svar som inte är direkt överraskande med tanke på att engelska är det officiella världsspråket. I dagsläget är det  1 348 miljoner människor som talar engelska, men inte mer än 379 miljoner människor har engelska som modersmål. De resterande miljonerna har engelska som andraspråk eller främmande språk. 

Det engelska språket ersatte i princip det latinska språket som världsspråk. Engelskan spred sig och blev det dominerande språket tack vare Storbritanniens position som stormakt i världen. Kungariket hade också många kolonier i både Afrika och Asien, vilket gjorde att språket även spred sig utanför Europas gränser. Språkets status har styrkts genom dess erkännande som världsspråk, och numera är det nästan lika viktigt att lära sig engelska som det är att lära sig sitt modersmål. 

Vi ska titta närmare på det engelska språket men vi kommer också ta upp andra språk som talas av många människor. 

Det engelska språkets historia

Det engelska språket tillhör den germanska språkgrenen i den indoeuropeiska språkfamiljen. Språket kan härledas tillbaka till de dialekter som de germanska stammarna talade på 400- och 500-talet. De här grupperna erövrade det som i dag är Storbritannien. Det är först under folkvandringstiden som i kan börja tala om ett självständigt engelskt språk. Det engelska språkets utveckling och historia delas in i tre huvudsakliga perioder, och de perioderna är:

• Fornengelska fram till cirka 1100-talet.
• Medelengelska mellan cirka 1100- och 1500-talet.
• Modern engelska från 1500-talet och framåt.

Fornengelska består egentligen av ett antal lite udda dialekter. Språket är ganska likt fornnordiska och fornsvenska. Fornengelska har ett förhållandevis välbevarat böjningssystem med fyra kasus och tre genus i substantiven, stark och svag adjektivböjning, personliga pronomen och regelbundna och oregelbundna verb. 

Mötet med kristendomen och det latinska språket påverkar fornengelskan så kraftigt att språket börjar förändras och anpassas till de nya idealen och blev till det som vi kallar för medelengelska. 

Medelengelska ska egentligen ses som en övergångsperiod i det engelska språkets utveckling, där gamla traditioner möter nya sociala och politiska ändringar som påverkar fornengelskan. Vikingarnas många erövringar och etableringar av bosättningar gjorde till exempel att fornengelska lånade många ord av fornnordiskan. Under 1300-talet uppstod det ett behov av ett mer likriktat språk, särskilt när det gällde skriftspråket. Fram till dess hade de många dialekterna också gått igen i det skrivna språket, något som gjorde att folk från olika delar av landet hade svårigheter att förstå varandra. På 1400-talet var det den dialekt som var tongivande i London som blev standardspråk. Anledningar var många men främst var det här maktens centrum, det vill säga kungahuset, fanns.

Mellanengelska karaktäriseras bland annat av att obetonade ändelser försvagas och de ursprungliga substantivändelserna -a, -u, -e, -an och -um, blir alla till -e. Exempelvis så blir dogga till dogge, som betyder hund.  Böjningssystemet blir också enklare och mycket av genusskillnaderna mellan substantiven försvinner också. Generellt förenklas de grammatiska reglerna rejält. Medelengelska var i det stora hela en version av det engelska språket som påverkades mycket av främmande makter. 

Modern engelska, det vill säga den engelska som används i dag,  uppstod på 1500-talet. Den cirka 500 år långa perioden från 1500-talet och fram till 2000-talet delas in i två underperioder: 

• tidig modern engelska
• senare modern engelska

Under perioden som kallas för tidig modern engelska blev det bland annat viktigt för många engelska författare att berika det engelska språket. Eftersom medelengelska var så kraftigt influerat av andra språk öppnade det upp för att ta in latinska ord i språket och göra dem engelska. I tidig modern engelska befäste den nya skriftstandarden sin ställning som riksspråk. 

Boktryckarkonsten var en central faktor för att skriftspråkets utveckling och upplysare på 1700-talet lade ned ett omfattande och viktigt arbete på att normalisera skriftspråket. Med tiden försvann mycket av den språkklyfta som alla dialekter hade skapat. Genom spridning, modernare och enklare grammatiska regler och standardisering formades det engelska språk som nästan hela världen känner till i dagsläget..

Engelska i världen

I dag är engelska modersmål i Australien, på Irland, i Kanada, på Nya Zeeland, i Storbritannien, Sydafrika och USA. Engelska är också det officiella språket och/eller undervisningsspråk och administrativt språk i Afrika, Asien, Karibien och Oceanien.  

Det engelska standardspråket, som är brittisk engelska, har sitt ursprung i södra England. Språket uppnådde status i de högre samhällsskikten under medeltiden och blev i och med det standardspråket. I Wales och Skottland finns de lokala språken kymriska och skotsk gäliska men det är inte alla som behärskar de språken utan använder engelskan. På Irland blev engelskan standardspråk i samband med att Storbritannien erövrade Dublin, och sedan dess har engelskan tagit över allt mer över den irländska gäliskan som var det tidigare standardspråket.

Kolonisatörerna och de som utvandrade till USA tog med sig språket dit, men numera skiljer vi på brittisk engelska och amerikansk engelska. Det är viktigt att komma ihåg att amerikansk engelska har sitt ursprung i det engelska språket men att skillnaderna inte är så stora att man inte kan förstå varandra. Skillnaden mellan brittisk engelska och amerikansk engelska är ungefär som mellan danska och svenska eller norska och svenska. 

I Kanada är engelska och franska de officiella språken, men mer än två tredjedelar av befolkningen har engelska som modersmål. Den kanadensiska engelskan ligger nära den amerikanska engelskan, både i uttal, uttryck och talesätt.

Det engelska språket kom till Australien på nästan samma sätt som till USA. Britterna använde Australien som straffkoloni. Många straffångar stannade kvar när de blev fria och följdes av frivilliga invandrare från Storbritannien och Irland. Brittiska engelska är det officiella språket i Australien och skriftspråket följer den engelska standarden. När det kommer till det talade språket finns det en del lokala avvikelser. Uttalade dialekter, till exempel Cockney-dialekten, har haft stor inverkan, och därför talar vi i regel om allmän australiensisk engelska.

På Nya Zeeland är anknytningen till brittisk engelska starkare än i Australien, men även här finns det naturliga avvikelser som har satt sin unika prägel på språket. Den talade engelskan på Nya Zeeland har en del gemensamt med australiensisk engelska. Det går också att spåra influenser från lågskotskan, Scots.

I Sydafrika är engelskan det officiella språket bredvid afrikaans och ett antal afrikanska språk. Nästan fyra miljoner av invånarna har engelska som modersmål. Engelskan har ett särskilt starkt fäste i städerna, och de som inte har engelska som sitt förstaspråk har det som andraspråk. 

I Indien är det engelska språket utbrett och används mycket till följd av att landet var en brittisk kronkoloni. Kolonisering är något som landet har gemensamt med många andra engelsktalande länder. Engelska är det officiella språket vid sidan av hindi, och i Indien växte det fram en medelklass där engelska var en viktig del av den sociala statusen. Även om engelska är ansett som och utbrett som ett officiellt språk anser de flesta indier är engelska är deras andraspråk. 

Engelska som främmande språk

Även om engelska är det officiella världsspråket, och flera länder har språket som sitt formella språk, är det inte överallt som engelskan har fått rollen som det officiella språket. Så är fallet för de flesta europeiska länder som inte nämndes i det föregående avsnittet. I många europeiska länder är dock engelska ett väldigt viktigt främmande språk, och ett språk som är obligatoriskt att lära sig i skolan. 

I Sverige, till exempel, börjar barn lära sig engelska i tredje klass och engelska är ett obligatoriskt ämne i både grundskolan och på gymnasiet. Även om engelska inte är det officiella språket, präglar det stora delar av arbetslivet, litteraturen, underhållningsutbudet och inte minst utbildningsområdet. Att behärska engelska, både i tal och skrift, har blivit en viktig förmåga i vår globaliserade värld. 

Andra språk som är utbredda

Även om engelskan tronar på toppen av listan, finns det en mängd andra språk som också är utbredda och talas miljoner människor. De språken är: 

• kinesiska;
• hindi:
• spanska;
• arabiska;
• bengali;
• franska;
• ryska;
• portugisiska;
• urdu;
• indonesiska;
• tyska;
• japanska.

Trots att många av de här språken talas av många miljoner människor är det inte säkert att du har hört talas om alla eller tänker på dem som potentiella världsspråk.. Det visar bara vilket inflytande och makt de engelska språket har haft och fortfarande har.