Vad är ett världsspråk?

Har du funderat på varför en del språk talas i flera länder och varför vissa språk är obligatoriska att lära sig i skolan, medan andra bara talas inom ett mycket avgränsat geografiskt område? Grunnar du på hur ett världsspråk skapas och utvecklas? 

Definitionen på ett världsspråk är att språket har en hög kulturell och politisk status som gör att det används när medborgare från olika länder möts och pratar med varandra. Numera är det engelskan som leder ligan över världens mest använda språk, men även arabiska, franska, ryska och spanska kan i viss grad räknas som världsspråk. Ett världsspråk talas av väldigt många människor och det fungerar som ett hjälpmedel i kommunikationen mellan länder och dess invånare. 

Världsspråken utvecklas över tid och även om det är engelskan som är det ledande världsspråket i dagsläget, är det inte säkert att det kommer vara det i framtiden. Det är inte heller säkert att engelska alltid har varit det språk som talas och förstås i så gott som hela världen. Vi behöver inte gå särskilt långt tillbaka i tiden för att upptäcka att latin kvalade in som ett världsspråk. Numera är det knappast någon som talar eller förstår latin och det illustrerar hur språk ständigt utvecklas i samma takt som kulturen gör det. 

I den här artikeln tar vi en titt på språkets historia, hur ett världsspråk uppstår och försvinner samt vilka fördelar du har av att kunna göra dig förstådd på ett universellt språk. 

Språkets historia

Vi kommer inte gå in på och diskutera hur språket först uppstod och varför vi människor kan använda språk för att kommunicera med varandra. Istället ska vi titta lite på hur dagens språk har utvecklat sig. De språk som vi känner till och använder i dag härstammar från ett grundspråk. Det språk som andra språk har utvecklats från kallas för grundspråk. Begreppet används både om historisk ratade språk som latin och om språk som de är relaterade till. 

Latin ses som ett språk som historiskt sett har överlevt eftersom franska, italienska och andra romanska språk kommer ur just det latinska språket. När vi pratar om grundspråk och språk som är relaterade till varandra menar vi i regel det indoeuropeiska grundspråket som har utvecklats till många historiska och moderna indoeuropeiska språk. Det indoeuropeiska språket räknas som så grundläggande att det även kallas för urspråk. Vi känner inte till hela bakgrunden till det indoeuropeiska grundspråket, men vi vet att det har existerat eftersom så många människor har använt det genom tidens gång och utvecklat det till nya språkgrupper. 

När vi pratar om ett grundspråk och språkets historia dyker begreppet språkträd ofta upp. Det här trädet illustrera släktskapen mellan de olika språken, och i språkträdet hittar vi även dagens språk, inklusive det ledande världsspråket engelska. Med andra ord ger språkträdet oss en bra översikt över alla språkfamiljer.

Det finns flera språkfamiljer men de största språkfamiljerna är den indoeuropeiska språkfamiljen, den uraliska språkfamiljen och den austronesiska språkfamiljen. Inom en språkfamilj finns det också mindre grupper av språk som är nära besläktade med varandra, och de benämns som grenar, så kallade släktskapsgrenar. Germanska språk, romanska språk och slaviska språk är exempel på tre grenar inom den indoeuropeiska språkfamiljen. 

Dagens världsspråk, alltså engelska, tillhör den germanska språkgrenen och är därmed en del av den indoeuropeiska språkfamiljen. 

Från latin till engelska

Latin har en del likheter med den moderna engelskan. Båda språken tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen och såväl latinet som engelskan har haft en liknande utveckling; det vill säga en utveckling som har resulterat i en dominerande spridning av språket. Latin talades i Rom och distrikten runt Rom, och spreds sedan i takt med att det romerska riket växte och fick allt mer politisk makt. Det resulterade i att latin talades från Skottland i norr, till Egypten i söder och från Marocko i väst till Kaukasus i öst. 

Latin blev det dominerande språket under antiken och fortsatte att vara det vanligaste språket i Europa under medeltiden och delar av den moderna tiden. En viktig skillnad mellan latin och engelska är att att latin främst var ett dominerande skriftspråk. De få människor som kunde läsa och skriva gjorde det på latin och språket var särskilt viktigt i religiösa sammanhang, till exempel på högmässor i kyrkan och bokkopiering. Även om latin på många sätt var ett världsspråk under en lång tid, var det inte många som förstod språket eller kunde skriva och tala det. Latin var förbehållet de få som tillhörde dåtidens elit i samhället; kungligheter, adel och präster. 

Att så få kunde tala, läsa och skriva latin är en stor anledning till att få av oss känner till något särskilt om språket. Det latinska språket spreds med romarrikets expansion och det engelska språket utvecklades på ett liknande sätt. Under stora delar av både medeltiden och den moderna tiden var England en stormakt med ett inflytande som sträckte sig långt utanför landets gränser. Storbritannien var också en betydande kolonialmakt och det gjorde att språket spred sig utanför Europa. 

Dagens engelska språk

I dagsläget är engelska modersmål och huvudspråk för cirka 350 miljoner människor i Australien, Irland, Kanada, Nya Zeeland, Storbritannien, Sydafrika och USA. Dessutom är engelska det officiella språket och undervisningsspråket i många länder i Afrika, Asien, Karibien och Oceanien. Engelska är också det första främmande språk som ingår i grundskolan i övriga länder i världen. Det gäller som bekant även Sverige, där barn börjar lära sig engelska i lågstadiet. 

Eftersom så många människor talar engelska har språket blivit ett viktigt internationellt hjälpspråk. Kan du engelska kan du kommunicera med mer än hälften av världens befolkning. Den stora spridningen av engelska har gjort att språket har fått några lokala varianter i de länder där det är huvudspråk. Bakgrunden till att engelskan är ett stabilt världsspråk, det vill säga inte har utvecklats till nya språk, är att skriftspråket inte har förändrats särskilt mycket. Språkreglerna för engelskan gäller oavsett om du bor i England, Sverige, Tyskland eller USA. 

Fördelen med ett gemensamt världsspråk

Världen vi lever i har blivit allt mer globaliserad och sammanknuten. I Sverige kan vi till exempel se, lyssna och läsa samma artiklar, böcker, nyheter etcetera som de som bor i Australien, Frankrike eller USA. En av anledningarna är just det faktum att det finns ett språk som de flesta förstår och kan använda aktivt. 

Världens länder är en del av ett stort internationellt samhälle där avtal och samarbete är centralt. Det finns avtal som reglerar områden som arbete, handel och mänskliga rättigheter. Utöver det finns det många samarbetsområden som sker över landsgränserna, till exempel klimat- och miljöarbete. Världen, så som vi känner till den, hade inte varit möjlig om vi inte hade haft ett gemensamt språk att kommunicera med. Diplomater från exempelvis Indien, Ryssland och USA kan diskutera gemensamma ämnesområden eftersom engelska är ett språk som de alla behärskar.

Världsspråket möjliggör alltså samarbete, utbyte och utveckling över landsgränserna. Det fungerar rätt och slätt som kitt mellan oss människor. Tänk bara på när du är ute och reser; du kan prata med människor som du aldrig har träffat innan och som har en helt annan bakgrund än du, och allt beror på att ni talar samma världsspråk, engelska. 

Nackdelen med ett världsspråk – språk dör ut

Det finns många fördelar med ett dominerande världsspråk, men det finns även några nackdelar. Forskare har bland annat kartlagt att mindre språk, det vill säga språk som talas av relativt få människor, dör ut. Språkforskarna uppskattar att minst hälften av alla de språk som finns i världen i dagsläget kommer försvinna under de kommande hundra åren. Den här negativa utvecklingen är redan igång och märkbar i Afrika. 

Orsaken till att mindre utbredda språk dör ut är något så enkelt som att de äldre generationerna dör och att de yngre generationerna hellre använder det dominerande språket framför att lära sig det lokala. Även om engelskan är det ledande världsspråket i dagsläget, är det inte enkom användningen av engelskan som gör att andra språk dör ut. Det finns andra dominerande språk, men det går inte att förneka att engelskans utbredning spelar en stor roll och att språkets popularitet har en baksida. 

När språk dör ut försvinner även kunskapen om dem och en central del av kulturen som tillhör det aktuella språket. Ett språk kan lära oss mycket om kultur, människor och utveckling. Utdöda språk går att väcka till liv igen, men det är en komplicerad process som inte alls är någon självklarhet att sätta igång.

Andra dominerande språk

Engelskan har länge stått i centrum men det finns andra språk som också anses vara dominerande, och det är inte säkert att du har hört talas om dem alla. 

1.  Engelska – cirka 1 348 miljoner människor talar engelska och av dem har ungefär 379 miljoner språket som modersmål. De stora engelsktalande länderna är bland annat Australien, Kanada, Storbritannien och USA.

2.  Mandarin – det bor omkring 1,4 miljarder människor i Kina och 70 procent av dem talar mandarin. Mandarin talas också i Malaysia, Singapore och Taiwan. 

3.  Hindi – det här språket talas av i runda slängar 200 miljoner människor och är andraspråk för ytterligare 300 miljoner. Hindi är det officiella språket i Indien, tillsammans med engelska. Hindi är besläktat med urdu. 

4.  Spanska – ungefär 567 miljoner människor har spanska som modersmål, andraspråk eller främmande språk. Sett ur modersmålsperspektiv är spanska det näst största språket. Spanska talas naturligtvis i Spanien, men även i exempelvis Chile, Costa Rica, Ecuador, Guatemala och Mexiko. 

5.  Arabiska – runt 200 miljoner människor har arabiska som modersmål. Dessutom är arabiska islams liturgiska språk. Arabiska är det officiella språket i bland annat Jemen, Marocko och Palestina. 

6.  Bengali – talas av cirka 240 miljoner människor, främst i Bangladesh och Västbengalen. Språket består av en rad dialekter som har ett gemensamt skriftspråk.

7.  Franska – omkring 110 miljoner har franska som modersmål och cirka 190 miljoner människor har det som andraspråk. Franska talas bland annat i Belgien, Kanada, Monaco, Schweiz och flera länder i norra Afrika. 

8.  Ryska – ungefär 258 miljoner människor talar ryska och ungefär 154 miljoner av dem har ryska som modersmål. Ryska talas främst i Ryssland och Ukraina. 

9.  Portugisiska – är modersmål för cirka 178 miljoner människor. Ungefär 163 miljoner av dessa bor i Brasilien medan resten bor i Portugal. 10.  Indonesiska – uppskattningsvis har 20 miljoner männi